Trött från jobb.
Mörkt ute.
Petter jobbar, så huset står mörkt och kallt när det möter mig.
Magen skriker efter mat och blodsockret är på miniminivå.
Jag sätter på Madonnas Confessions on a dancefloor, tänder vedspisen och viftar, skakar och rör hela kroppen i en osannolik kombination, sjunger högt och är glad över att jag inte har några grannar.
Temeraturen stiger i huset och humöret är på topp efter en stund, allt som behövs ibland är bara lite discodans.
Mulet, grått och kallt, det finns en räddning som inte är mer än tre minuter bort från huset.
På med gummistövlar upp i vår skog och där ligger den, vår egen träningsvägg!
Pumpen kommer smygandes, kroppen är inte van vid överhäng och jag får bra träning på att hålla nadningen i styr.
Mörkret smyger på och när vi packar ihop så upptäcker vi att utanför vår vägg så regnar det tydligen.
Överhängande, bra grepp och regnsäkert (nästan, det rinner igenom på vissa ställen efter mycket regn), det räcker för mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar