Patagonienrapport #4 från Magnus

Thomas och Andreas på standplats högt upp på Media Luna

Mycket klättring men inga toppar.
Andreas Bergström kom på besök. (Tack för det.) Efter en promenad till Niponino och en blåsig morgon kom jag, Thomas och Andreas i väg på en tur på Media Luna, 350 m 6c, klockan 12.

Det blev såklart mörkt. Kallt var det hela tiden, men väldigt trevligt.

Thomas klättrar replängd 6 innan busvädret på Cerro Standhart

Efter två väntedagar, eller vilodagar, gav jag och Thomas oss i kast med Cerro Standhart via nordryggen 5.11.

Vi kom nästan upp och nu vet vi vad vinden i Patagonien innebär!! Efter 2,5 timmar sömn på två nätter var i alla fall inte jag den skarpaste kniven längre.

Patagonienrapport om toppen #3

Glitter och glamorfödelsedagsfest på Fabben igår för Malin H, Emma och Karin och frågan kommer från Calle Martins om jag hört någonting från Magnus.

- för det har varit tyst från dem, man kan ju misstänka att de är uppe i bergen..

Helt riktigt då det här damp in från Magnus, kan inte annat än att säga grattis!!!

Thomas på pitch 10 eller så. The nice stuff

Idag är vi bakis för igår var det toppfest därför att vi faktiskt klättrade Fitz Roys nordpelare i förrgår!!!
Kul. Lååångt. Hårt. Blåsigt. Spännande.

3 dagar, ca 25 pitcher grad 6 eller hårdare, 35 totalt.

Brett och brant.

Ledrepet är slut, yxa tappad, ryggsäckar och kläder rippade.

Ingen känsel i vänster fot. Åter ibuprofen för händerna.

Största äventyret nånsin!!!

Varianten vi gjorde var Mate y Porro/Gringos Perdidios/Cassarotto.

Första pitchen på toppväggen. The nasty stuff.

Patagonien rapport #2 från Magnus

Vilodag här i Spanien och en nätt joggingtur uppför backarna runt Riglos, allt för att försöka vila upp bicepsen för klättring imorgon. La Fiesta de los biceps vita steck uppför klippan med sina åtta replängder gör att det redan börjar spritta i benen. Lite mindre anmarsch än Magnus och co.

Eriks packning försvann på resan men inte bacillerna.

Jag har just haft 40 timmars feberfrossa. 12 timmar i bivacksäck i snöstorm.

Efter en natt på vandrarhem känns det bättre.

David var för sjuk för att bli med men Erik trotsade halsont och vi packade säckarna för Piedra Negra-bivacken.
I kallt, blåsigt och mestadels klart väder klättrade Thomas, Erik och jag leden Fonrouge/Comensa på Aguja Guillamet, 6b 600meter.

Mycket snö på morgonen gjorde att vi startade framåt halv elva på förmiddagen. Eriks pannlampa var i Buenos Aires och min i tältet så vi var lite tidspressade. Med två pitcher kvar firade vi av i busväder, men inga sura miner, kosetur.
Nu ligger det en massa utrustning och väntar på att bli använt på något långt.

Patagoniarapport från Magnus

Rapport från Patagonien, måste erkänna att jag blir lite avundsjuk när jag ser hans bilder men tröstar mig med att jag åker till Spanien imorgon och får njuta av sol och kalksten istället.




























Thomas kommer upp på ryggen innan toppväggen.

Efter lite om och men kom vi till slut fram till El Chalten.
Efter en vecka med bouldering, sportklättring och fraktande av utrustning kom första chansen att klättra.
Med ca 40 timmar finväder valde vi att gå in i Torredalen och se vad som kunde vara bra. Vi ville klättra så stort och hårt som möjligt och hade gigantiska ryggsäckar och jag hade fullständigt glömt hur jobbigt det var att gå de 9 timmarna till Polacos.




























Foto från toppen på Inominata, Tomas i sista kaminen

Förhållandena var dock lite för bistra så valet föll på Rafael Juarez/Inominata och AngloAmerikanska leden (vi klättrade berget till höger på sista bilden) som är en 600 meterstur på mest klippa men lite is också, grad 5.10 A1.
Efter anmarchen dagen innan och bara nån timmes sömn är det ett under att vi kom upp i god stil.

Vädret är stadigare än förra året så vi är optimister. Tyvärr ser bergschrundet till instegsrännan nästan omöjligt ut så kanske provar vi pelaren från andra sidan Mermoz.
Lite mer klippklättring, lite bättre!!






















Inominata till höger. Poincenot i mitten

Subject: to whom it might con..

Fick mitt första medelande från Magnus i Patagonien och jag vet inte om jag ska skratta eller gråta...

hej på er
har stormat massor i det sista men koseligt ändå. har burit utstyr mot Niponino., kanske bra om två dagar. ska försöka på nån lite svårare klipptur på Innominata på 15 replängder. Tror nordpelaren är isig. Men godvädret kommer säkert.

Nu till ämnet.

David Lama är tillbaka. Igår berättade han om sitt projekt för Colin Haley o Zack Smith. Han låter sin egna guider aida compressor leden och de ska rapellbulta en linje till vänster som Lama ska prova.

När Colin påpekade att klättervärlden kommer bli minst sagt upprörd svarade han bara att han kan "take it".

Så... det diskuteras och smids planer här men det är också bra om det sprids snabbt och långt så, använd era kontakter och kontakta Redbull!! Seees!

För er som inte följt debatten från förra säsongen, kolla Will gadds blogg eller på Alpinist och för lite mer kött på benen.

Inför debatten den här säsongen så kolla in Colin Haley blogg den killen med mest information i dagsläget och med en väldigt bra sammanfattning.

Patagonien, the end

Whooa!
Vi kom ned till Chalten igar efter 5 dagar vid Paso Superior.
I fredags borjade vi ga i lugn och ro. 8 timmar till camp. Lordag morgon, efter frukost och med packade sackar borjar det snoa. Oh no. Tar det softish istallet. Pa sondag klattrar vi Poincenot. 5 americanos framfor oss. Vantar och vantar. Byter vaxel och gasar. Det var sjukt kallt. 5a-klattring med stegjarn och handskar, lite aid, underbar mixklattring. 16 timmar
Vilar i perfekt vader pa mandag.
2.30 pa tisdag satter vi av mot Nordpelaren pa Fitz. Tar vatten och bars. Instegscouloiren, 3.30, ar svarare en vi trott men fantastiskt fin. Som Modica Noury. AlpinistMartin leder, vi kor om vara engelska kamrater som startade tva timmar tidigare. Nar solen tittar fram 6.30 borjar jag leda pa pelaren. Lite stelt forsta replangden, sedan lossnar det. Vi lamnar lite klader pa tredje repan och gasar. Helt magiskt. Kl 11 har vi klattrat nastan halva pelaren. Det blir mer och mer is i sprickorna och vi tvingas klattra svan och flak pa sidan om. De sista tva reporna innan vi vander tar 3 timmar. Det gar inte. Konstigt nog kanns det bra anda. Storsta turen i mitt liv. Vi sitter i solen pa en hylla i en timme och njuter. Jag ar nojd. Jag ville klattra pa pelaren, inte ha klattrat den. Martin verkar ta det bra ocksa. Vi firar ner i lung och ro. Backar upp alla ankare. Dagen efter, i regn och med en tung ryggsack kommer vi ner till byn fran berget for sista gangen denna resa. Kanske om sadar 300 dagar ar jag nog tillbaka.

Patagonien rapport #4

Hej vännen!

Vi har fått klättra:) Ingen Nordpelare men alltid något.

Vår utrustning låg nästan klar för Fitz Roy och för 6 dagar sedan bestämde vi oss för att prova Aguja de la S från Torre dalen (som ligger åt ett annat håll).
Vi hyrde isutrustning. 9 timmars promenad till en bivack och sedan en massa klyvning för 7 klippreplängder i sol och vind.

För några dagar sedan gav vi oss upp mot Paso Superior som är ett slags high camp. Vi hade grävt ned vår utrustning på ett ställe som var sjukt svårt att hitta. Tog 90 minuters grävande. Vi log INTE. Var säker på att de fallit ned under glaciären. På denna tur upp Guillamet snöade det men blåste inte som det kan blåsa har. Helt ok vinterklättring.

På tal om Nordpelaren. Det är den coolaste formation som finns! Måste klättras!

Hursomhelst, vi är glada att få ha kommit upp på två toppar. Bra för motivationen. Många har inte kommit upp alls.

(Det första fotot är från S, det andra är på toppen av Guillamet.)

Kramkram

Patagonien rapport #3

Grabbarna verkar ha fått klättrat och det är bara att hålla tummarna hela torsdag och fredag!

Hej,

Efter en längre tid av sisådär väder, mycket regn och vind och så som det verkar vara här fick Magnus och jag ett litet väderfönster. Tja, det var fler än vi som fick ett fönster, typ alla andra som är här, men det är en detalj som inte gör historien bättre så den utelämnar jag.

Då en viss abstinens av att inte göra så mycket började yttra sig så valde vi att stöta på en topp i den luckan.
Natten den 30 och fram till lunch den 31 var det fint så vi gav oss an en förhållandevis liten topp men som till skillnad från de betydligt större grannarna inte är täckt av is och snö.
Torre la S heter den och normalvägen är ca 200 meter 5+ klättring. Efter en ca 10 timmar anmarsch + 5 timmar sömn under en stor sten kom vi fram till insteget i morgonsolen och shit vad kallt det var.

Vi klättrade i vantar och kängor och lyckades efter att tag hitta en riktigt trevlig lunk vilken tog oss till toppen. Jag lyckades closekrimpa med hanske. funka skitbra.
Det var jättetrevligt, kul och vi fick mersmak av att komma upp på toppar.

Vi går i natt upp i bergen igen för vädret verkar bjuda på en 18 timmar lucka mellan torsdag och fredag ca 30 timmars "fint" väder. Vi ska gräva en snögrotta och sätta upp tältet i den så är vi skyddade mot eventuella vindar och stormbyar. Ska bli kul.
Alla berg är tyvärr väldigt nedisade och det är mycket snö att pulsa i så man blir trött av att vara på tur.
Vi hoppas att det första fönsteret ska smälta massa is så att vi kan klippklättra i det andra fönstret..

Ha det så fint.
Vi hörs och så/Martin

Magnus hälsar säkerligen.

Uppdatering #2 från Patagonien

Nytt mail från Magnus.
Nu när vinterförhållanden är optimala här i trakterna så chillar dom i Chalten;

Stabilt ostadigt.
I alla fall vädermässigt. Mentalt knallar det på.
En vecka har gått här i Chalten. Det gäller att tänka att det i Patagonien inte är så mycket.
Vi är båda sjukt nöjda med att bo nere i byn istället för uppe i den gamla gratiscamping två timmar närmare berget. Har finns fantastik bouldering och helt ok sportklättring så formen blir bättre och bättre.

Martin var lite seg under vår bouldersession igår tills Huberbröderna kom förbi och han skickade sitt projekt lätt som bara den. Åsa har hängt här i en vecka nu och börjar senda efter ett långt uppehåll i Chile.
Det är mycket fler klattrare än vi trodde. Har träffat två hyggliga statare som är ute efter samma tur som oss.
I februari sägs det...
då...

Rapport #1 från Patagonien!

Magnus och Martin har anlänt till deras mål, fick ett mail från Magnus med lite updateringar.
Väntar spänt på fler!

Det är ingen myt att det blåser i Patagonien...
... och inte heller ligger El Chalten direkt nästgårds.

Idag har vi klängt på några av de otaliga blocken runt byn.
Det kan vara lite sketchy på toppen i vindbyarna.
I förrgår bar vi upp varsin rejal ryggsäck, nästan ända till vårt tänkta high camp. Vi fick se Fitz. Svinigt stort. 8 timmar c2c.
Igår gjorde vi inte mycket. Utan alla benböj under hösten hade jag nog inte gjort något idag heller.

Bergsbestigningen här handlar mycket om taktik. De närmaste fyra dagarna säger prognosen att det ska bli 2 stycken 18 timmars-"windows" med finväder.
För kort för att klättra något stort så planen är att fixa till snögrottan under det första uppehållet, hänga där i ett dygn och sedan klättra Guillamet under det andra uppehållet.
Generellt verkar det inte vara några bra förhållanden i bergen. Alla går o väntar på det stora uppehållet.

Det är lite bekanta ansikten här, alla är sjukt trevliga, Martin är sjukast trevlig. Vill inte vara någon annan stans.