2009-11-19

Arrivedici pompa calcare




























Petter, sjukt glad över att hitta tufor i Terminal

TERMINAL

Hotellnatt i Finale Ligure, frukost och sen är suget på att klättra stort. Med den tunga föraren över Oltrefinale (nya Finale, som är utvecklat på senare år) så parkar vi under Terminal, första klippan. Solen gömmer sig bakom molnen och höstens färger täcker hela dalen Val Pennavaire.

Målet var att bara klättra tre stjärniga leder och åka till olika klippor varje dag. Terminal skulle jag gärna åka tillbaka till, det är en stor klippa med mycket leder. Kul klättring med fyrkantig klippa med tufor som har växt över den fyrkantiga klippan.
Området runt Finale har egentligen allt att erbjuda; överhäng, sva, långa leder, korta leder, crimpers, stora hål, tufor, fyrkantiga grepp, lätta leder och allt för svåra leder, så det är bara att välja! Tror det finns ca 2000 leder så det finns att välja mellan..





























Petter på väg ner till Red Up, förbi 1200-tals kyrklig lämning

RED UP

Högre upp i dalen Val Pennavaire ligger Red Up, tufor utlovades så efter frukost på det nyfunna B&B i Cisano sul Neva åkte vi uppåt. Och uppåt och upp i himlen. Molnen låg tunga långt nedanför oss, magiskt med höstfärgerna i kombo med dimma.






















Jag försöker smälta in i omgivningen


Det går vandringsleder förbi området och det är förstårligt, otroligt vackert att bara vara i området, att få klättra var ett privilegie..




























Petter, nästan framme vid Red Up

Inser att jag bara har en klätterbild från resan, en taskig rumpbild på Petter. Sorry för det, nog för att Petters rumpa är söt, men men det blir bara en massa andra tråkiga bilder.
Red Up är mycket mindre än vad jag hade föreställt mig, hade jag varit 8a klättrare hade utvalet varit större, men med gårdagens mjölksyra kvar i armarna vågar jag mig inte upp på någonting svårare än 7a.
Väldigt vackert, men kommer inte få ett besök till nästa gång, det räcker med ett besök.




























Petter som en mörk plump så fort jag försöker ta bild..

MONTE CUCCO, FENIA O ANFITEATRO

Vi lämnar vår vackra dal och åker ner mot Finale igen. Efter att ha inte ha hittat någon avfart mot Feglino där Monte Cucco ligger, gjort en U-sväng vid närmsta avfart, fått nej vid betalstationen vid Feglino med förevisning om att åka tillbaka till där vi vände, betala, göra en U-sväng för att åter komma tillbaka till betalstationen och betala riktig sträcka så är vi strax framme vid parkeringen och gratiscampingen.

Det finns massa sektorer att välja mellan, bjuder på okomplicerad klättring. Ta tag i hålet (varierande storlek) dra och leta rätt på nästa hål. Otroligt kul efter att ha klättrat på fyrkantiga grepp åt fel håll i två dagar.

Armarna värker, mjölksyran pyser ut ur armarna och på uppvärmningsleden så får jag kraftig kallpump innan ankaret att jag nästan gråter. Längtar efter vintersäsong och isklättring, det kommer kännas som en barnlek.

Rörelserna är bekant och min kropp njuter (bortsätt från mjölksyran) och när skymningen kommer så vill jag inte sluta klättra. Min kropp ger upp totalt och jag får dogga sista leden med ett huvud som säger; jag vill klättra mer!! Varför kopplar inte hjärnan kroppens signaler, händer mig allt för ofta på sista leden för dagen, det är då jag ligger på topp mentalt.






















Petter spanar efter projekt till nästa besök

EUSKAL/ COLLESSEO

Voltarenkurens sista tablett intas och pumpen är där som ett brev på posten IGEN på uppvärmingen. Fyra dagars klättring tar ut sin rätt och jag vill definitivt tillbaka till Euskal, kul klättring med blandning mellan tufor och fyrkantiga grepp. Nu börjar kroppen fatta hur de fyrkantiga greppen ska tas, viljan finns där, men inte orken. Solen tittar fram för en halvtimme och vi börjar tänka havet, glass och bad istället för dogga bultar.




























Svarta plumpen i en grå värld

Solen försvann, molnen kom tillbaka och glassen uteblev. Sommarsäsongen var över i Albenga och allt var totalstängt. En tom låtsasvärld vid havet. Vi, en ensam person med hund och oändligt grå himmel och ett hav som inte inbjöd till bad. Vackert.





























Grå värld lämnas och inte mycket ljusare möte i Sverige, gräsmattan låg nästan under vatten hemma i Brodalen och förhoppningen om ett besök på Häller rann ut. Istället blev det låtsasitalienska och dikesgrävning i regnet.

Lite info för den som vill åka till Finale:
  • Ryanair flyger till Bergamo, vi betalade 1600kr tor för två, 600 betalde våra grannar..
  • 1500kr för hyrbil torsdag-tisdag
  • 4 h med felkörning och hotelletning från Bergamo, åk A4, kort på A1 och sen A7 ner till Genova, A10 sista biten. Italienarna är inte sjukt bra på att skylta så ha en allert codriver..
  • 70 E för hotel med frukost vid Finale Ligure vid standpromenaden
  • 50 E för B&B i Cisano sul Neva, super mysigt.
  • Går definitivt att hitta mycket billigare boende, vi kollade inte alls innan vi åkte. Går att hyra lägenhet eller bo på gratis campingen vid Mt Coco, såg väldigt trevlig ut.
  • Om man bor i CsN så MÅSTE man besöka sportsbaren och äta; 300kr för två inkl. bubbelvin, förrätt, varmrätt, efterrätt,kaffe och vin! Ägaren är tagen som ur en tecknadserie.
  • 10-16 grader mitten av november utan sol, perfekt för klättring, hade varit varmt med sol
  • Förare finns att köpa i klätterbutiken Rockstar som ligger i Finale Borgo, strax ovanför Finale Ligure, 300 resp. 350 kr förområdet runt Finale och de nya områderna sydväst. Annars så finns det massor här, men bara runt Finale
  • Lite mer finns här, bra sida, ännu bättre och ännu mer

Inga kommentarer: