Sverigesommar

Linus som stolt husägare

Tiden räcker inte riktigt till i mitt liv, iallafall inte till att göra en massa småsaker, tex som att skriva här.
Det gör ingenting har jag kommit på för istället gör jag någonting som får mig att må bra; träffar vänner jag tycker om och försöker vara ute och klättra så mycket som möjligt.

Den gångna helgen var väldigt trevlig, jag åkte upp tillsammans med Henrik Sjökvist och tillhörande diskution om livet och val vi gör.
Hilde och Linus hade väntat med middagen tills jag dök upp, sill med färsk potatis och lite vin och Hanna-Kajsa dök upp lagom till efterrätten.

Hanna-Kajsa i värmen som nästan var outhärdlig

Livet kan kännas så olika meningsfullt, men i fredagen bjöd på en riktigt högkvalitativ dag, sov morgon, yoga innan frukost i solen, en väldigt trevlig dag med HK på Skälefjäll.
En känsla av totalt lugn och välbefinnande, lite vad jag behövde innan en helg med nybörjarkurs.

Kvällen toppades med ett telefonsamtal från Alexanderssons pöjk, Oskar ringer, hemkommen från USA och bjuder in sig själv på middag hemma hos oss.
Det var bara att ringa och förvarna en ovetande Stefan om att Hilde, Magnus och Oskar skulle dimpa ner.
En sen kväll med ännu lite mer alkohol skulle fått Toffe att få utbrista; inte instruktörsmässigt Mellin när jag halvfull försökte tänka ut vad jag skulle ha med mig för morgondagen.




























Andreas och Josefine i gassande sol

Jag var en trafikfara på morgonen när jag hämtade Magnus, men det blev bättre ut under dagen, kanske för att instruktörsrollen kräver det?

Nu räcker inte tiden igen, så nu ska jag gå och lägga mig och får försöka imorgon med uppdatering om en blåsig dag på Hallinden med Petter idag.

Vad är det med blåst som gör att man blir så oändligt mycket mer sliten förresten?
Idag har det tjutit hela dagen i öronen, jag hade på mig mina fina örhängen som jag fick av HK i försenad födelsedagspresent och dom genererade en vindturbulens i öronen, kanske därför..