2011-07-29

Med brinnande fackla uppåt.






















Bästa utsikten över Baugen

Vi vaknar helt färdiga efter den låånga dagen på Blåmannen. Kroppen värker, lederna vill inte riktigt vara med. Såren på fingrar och händer värker. Fötterna är ömma. Ögonen vill bara sova mer.

Om vi ska få gjort något de två sista dagarna så är det nu det ska ske. Så vi packar väskan. Tar bussen ut till Grötfjord, avverkar anmarschen upp till Holländarehyttan, försöker sova bland alla inkommande gäster mitt i natten, går ner på snön till insteget, snör på oss skorna, klättrar Thanatos i skiftande väder.
Första replängden klättrar Hilde fel, andra replängden regnar det på mig när jag förskräckt förbannar vårt extremt slimmade rack, den tredje replängden är tyvärr blöt, men på det fjärde händer det.




























Spanar upp mot Thanatos på Baugen


Jamhandskarna är tejpade, motivationen har ökar och jag sneglar upp mot den spricka som jag hört så mycket historier om. Ser hur den ringlar sig som en orm uppför den lätt överhängande skölden.
Jag ger mig iväg, lite för koncentrerad men det släpper när jag får börja kämpa. I ledbeskrivningen står det nått om hand/fistjam och jag har en bild hur det ska se ut. Den stämmer inte med verkligheten.

Vi har slimmat racket för vi trodde inte vi skulle få klättrat nått, YR sa regn och vi tog med 2 blå, 2 gula (ifall det skulle bli Thanatos) och en av varje av de resterande och ett minimerat kilset då vi råkat bli av med 4 kilar.
Jag letar efter fistsprickan men hittar den inte, istället så har jag tighta handjam i en flärad spricka. Desperat letar jag efter den röda eller gröna som vi lämnade kvar på sängen.

Jamhandskarna går sönder, korvar sig mitt på handen, men jag har inte tid att fixa det, inte tid att släppa en hand för att riva av dem. Jammar mig desperat upp och lyckas med nöd och näppe komma upp de sista metrarna innan stand då pumpen har spridit sig i hela kroppen.
Kravlar upp till nästa hylla och skriker glatt; Lägg av!
Hanna-Thanatos 1-0, tack för att du inte vände på facklan.

5 kommentarer:

Pär sa...

Grymt bra, Hanna!

Hoppas för övrigt att huset stod kvar efter Fredrik och Elin.

Klättertorpet sa...

Tack Pär, jo måste erkänna att jag är väldigt glad. Linjen mellan misslyckande och att det gick var ganska tunn ;)

Jo då, huset stog kvar, men blev precis av med deras sista grejer som låg kvar.. he he
Hör av dig om du får för dig att dyka upp här i Bohus.

Pär sa...

Det där är min drömled, hoppas verkligen jag får möjlighet att ge mig på den en dag! Och jag vet att jag ska ta ett helt gäng Camalot 1 och 2.... :)

Hahaha! Har själv lite prylar från herrskapet kvar här hemma. Får väl se om dom hämtas upp under vintern.

Tack, det ska jag göra! Säger detsamma om ni är sugna på att klättra här i Montserrat. Sjuuukt mycket klättring här, 5000 replängder har jag bakom huset.

jwi sa...

Grymt bra att göra Thanatos på ett så tunnt rack! Lite Doseth-aktigt faktiskt. (Jag har sagt till de som frågat efter gear-beta att de skall ta som många gröna camalots de har...)

Klättertorpet sa...

Tackar och bockar Jonas!
Jo, Hilde svor att hon inte visst vad man behövde för rack trots att hon följt på den två gånger tidigare.. tror hon gav mig fulbeta ;) he he

Så många gröna man har låter som en bra idé istället för att sätta den enda man har direkt från stand.
Man lär så länge man lever och jag var glad för en del Indian Creek i bagaget, annars så hade jag nog haft det kämpigt.

@Pär, vi kan komma att bli som Fredrik och Elin om du inte passar dig :) Vi bruakr ta en eller två svängar till Spanien per år så hör jag av mig!