2009-10-26

Vilodagar i Provence

Japp då är jag hemkommen från en vecka i Provence, tanken var sol och god mat. Vädret ville inte samma sak, men det blev en massa god mat, dessutom har jag samlat på mig tillräckligt vilodagsinformation livet ut för mina Frankrikeresor.
Åkandes på måfå varje dag så spanade vi in alla små mysiga bergsbyar, stannade på flera stora "turistmål" och av och till var jag glad att vi inte var där på högsäsongen, vågar knappt tänka på hur trångt det måste vara.
Här kommer några av dem om du skulle köpa en billig biljett med Ryanair och ha någonting att göra på vilodagarna.




























Roussillon i sin färgprakt

En hel busslass med tyskar tänkte på samma sak som mamma, titta på den färgsprakande delen som den lilla byn ligger belägen på.
Liggandes på en av de största ockratillgångarna så är givetvis alla hus målade i samma färg som jorden runt omkring; gult, rött, orange, brunt och rosa.

Jag och Petter tittade förbi i byn på en vilodag när vi var i Buoux för några år sen, men vi betalada aldrig för att gå in utan satt ute i solen på kyrkogården istället.
Vet inte om det är värt dryga 50-lappen, men mäktigt är det med färger som inte direkt kryllar i bohusjorden.























Duggregn med utsikt, Théâtre antique d'Orange

Det är grått och duggregnar, stranden känns avlägsen och vi hamnade i Orange för att spana in en av de bäst bevarade romerska amfiteatrarna; Théâtre antique d'Orange. Mäktigt att tänka att den har stått här på samma ställe i ca 2000 år utan att ha farit allt för illa.
En modell större variant av en mobiltelefon slussar oss runt teatern med en tråkig berättarröst och myrorna i min kropp orkar inte vänta och hålla den långsamma takten.

Jag springer upp och ner vänster och till höger innan medans mamma lugnt går och lyssnar och håller en betydligt makligare takt i hennes upptäcktväg.





























God mat och vin till den

Det blev restaurang både till lunch och middag, men måste erkänna att den erkänt lyxiga anklevern fick det att vända sig i magen på mig och servetten blev räddningen.
Ibland stämmer inte mina smaklökar med fransmännen, men överlag så finns det så mycket god mat att jag lugnt skulle kunna och bli tjock om jag stannade för länge.
En riktig mousse de chocoulat är nog en av de godaste efterrätterna jag vet.




























Grönska vid Fontaine de Vaucluse

Gömt i en dalgång ligger en söt liten by; Fontaine de Vaucluse, som vilken vanlig fransk by, men den skiljer sig lite ändå.
Strax ovanför byn kommer det upp vatten ur ett hål i berget, och det kommer massa vatten! När det rinner på ordentligt så kommer det 200 m³/sekunder, tyvärr så var det inte så mycket sprut när vi var där, men ändå värt ett besök om inte annat bara för det kristallklara porlande vattnet. Källan kommer från ett kollapsat grottsystem, ingen vet riktigt hur djupt det är, en liten ubåtsrobot har dykt ner till 315 meter men det fortsätter ner ännu längre.
Vi passade på att bada fötterna lite och äta en god lunch i en av de otaliga resturangerna som kantrar floden som flyter genom byn.
Häger i vattnet och några andra lata turister, vågar inte tänka hur det är på sommaren..





























Lilla mamma blir extra liten i La Cathedrale d´image



Vi knatar runt i Les Baux de Provance, en av dessa små underbara byar som är belägen högt upp med magnefik utsikt. Det är sol men kall vind och vi småhuttrar. Kör vidare på måfå och hamnar i dalen mittemot Le Val d´Enfer och stannar vid vad som en gång har varit en stenbrott. Nu är det omgjort till konsthall och därmed en mäktig sådan. När vi var där hade de en helt surrealistisk utställning av Picassos verk i en stor sal med flera rum där ljud och bild tillsammans spelade upp de olika perioderna i hans skapande. Jag är inte konstintresserad, men det här borde upplevas av alla.

Snurriga av allt intryck åkte vi vidare mot nya äventyr.

Inga kommentarer: