Fredagen bjöd på nog den bästa bildvisningen jag sett hitills. Öststats hårdhet blandat med ironi fick mig att smälta och överväga att bli alpinist på heltid. Synd bara att uppslutningen var skam från Göteborgarnas sida, vi var kanske 80(?)som hade orkat oss dit. Kvällen fortsatte med finbesök från Stockholm, både Jonas Paulsson och Stefan Wolf fick en plats på golvet efter lite te, whiskey och för min del halsbandstillverkning.
När Petter stiger upp vid sex tiden nästa morgon så är jag lång borta i drömlandet och vaknar sakta till vid halvnio tiden för att komma iväg till jobbet. Är lite avundsjuk på Stefan som går och laddar för ett försök på sin nytur på Häller(inte Masculine utan ännu en E-led) med strålande sol och nollgradigt.
Det blev inget accessmöte för min del på dagen och det blev besök hos Simons höstfest istället för att gå på Leo Houlding bildvisning. Roligt att få träffa Erik och Mia som är på besök från Örebro, tänker varje gång jag träffar dom att det är tack vare dom jag som jag kom i gång att klättra mycket.
När Jonas ringer och säger att dom ska gå vidare ut och lyssna på Saids band Giddabush, så lämnar jag Lerum och åker hemåt där jag möts av en blek och svag Stefan. Hans projekt blev gjort, men han känner sig inte alls bra i magen och stannar hemma.
Cyklar ner till Teaterskolan Boris och dansar barfota med en hel bunt klättrare till halv tre tiden. Kan inte komma ihåg när jag dansade så mycket senast och varit så glad. Jag och Rikard Ekehed går hemåt medans Jonas och Leo stannar.
Blir väckt vid halv fem tiden på morgonen av en matförgiftad Stefan som undrar om jag har någon Imodium och undrar samtidigt var resten av grabbarna är. Lite bakfull somnar jag om och väcks av en pigg och klättersugen Petter som kommer hem lite efter sju och talar om för mig att solen skiner. Jag lyckas få lite mer sovtid, men det dåliga klättersamvetet föser upp mig vid niotiden.
Jag känner mig ganska fräsch men hittar någon som inte alls är lika pigg..
Jag hör från köksgolvet Leo som sluddrar;
-I can´t go up, have to sleep, so tired..
Grabbarna kom hem vid halv fem tiden så det är inte undra på om han är trött, men Jonas ser lite stressad ut eftersom han ska skjutsa upp Leo till bildvisningen i Stockholm.
Promenad ner med Herman (Stefans hund) för att köpa frukost och när jag kommer hem igen så är alla grabbarna uppe och påklädda och i allafall halvrespektabelt skick.
Vet inte vem det är mest synd om,; Stefan som ska sitta och åka själv upp i sin bil till Stockholm efter inte ha ätit nått på nästan ett helt dygn och varit magsjuk, eller Leo som ska hålla en bildvisning till snart, eller Jonas som ser ganska sliten ut som även han ska köra bil upp och nog känner ett visst ansvar att se till att Leo kommer till sin bildvisning.
Vi tar kurs mot Svanvik efter ha vinkat av pojkarna och får en helt underbar dag. Petter börjar i bar överkropp och klagar över att han långkalsongerna i fullt solsken och när mörkret och kylan kommer packar vi ihop.
Konstaterade att det är snart dags att ta fram isyxorna när vi passerade is som hade vuxit till under dagen.
Förhoppningsvis så är det full vinter när vi kommer hem från Spanien om en vecka, så på återseende tills dess!
Helgens roligaste: Att vara med så många klättrare sent in på natten och dansa till bra musik.
Helgens inspirations citat: Silvo Karo; motivation has never been a problem to me..
Sjukling: Stefan Wolf
Motivation: Spanien resa som närmar sig..
Största svinget: Petter som av misstag klipper ur sig ur repet när han rensar NBK och hamnar i trädet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar