2011-05-09

När är man för gammal?





















Full fokus på åttor

Har haft en grundkurs för Klättertorpet i helgen, strålande sol, trevliga elever, inga huggormsbett. Mycket härligt folk på campingen och en dundermiddag med bastubad hos Petters mamma Stina som precis köpt hus 10 minuter från oss. Lammstek, bubbel och rabarderpaj på de första rabarberna.
En superfin helg helt enkelt.

- Vad har varit dina äldsta elever?
Förvånad över den direkt frågan så får jag tänka en stund och sen lite tvekande svara; ni...
- Jaha, ja jag funderade på om vi var helt galna som vill lära oss klättra så här pass sent i livet.

Kerstins raka fråga fick mig att fundera, kan man vara för gammal för att börja klättra och hur inspirerande det är när människor inte är rädda för att utforska nya saker.
Stina följde med ut och klättrade förra helgen med galant resultat, det visar att även efter pensionen så kan det vara passande att börja.
Är det så att man blir latare eller räddare för nya saker när man blir äldre?
Eller är känslan över att det redan är för sent större?

Jag hoppas att jag fortsätter prova nya saker fram till min pension och efter den med för den delen..

3 kommentarer:

Anonym sa...

http://www.mountainsandwater.com/

att se djupare än bara prestation och yta .

Moa Wall Kubilius sa...

Jag imponerades i helgen av min vän Maud. Hon började klättra när hon var 55-60? år, nu i helgen (några år senare) ledde hon våra "hårda" femmor trad på stora väggen i Årjäng och kom ner lyrisk med lysande ögon. Den blicken! Så vill jag också bli när jag blir stor..

Klättertorpet sa...

Det är det där med blicken.. låt den aldrig slockna!