Ynkling

Jag är sjuk.
Bronkit.
Snuvig.
Feber.
Feber i fyra dagar och i fyra nätter.
Huvudet funkar inte alls.
Kroppen funkar inte heller.
Rösten är nästan borta.
Det är för varmt.
Eller för kallt.
Jag har dragit ut en visdomstand.
Solen skiner ute.
Det är vår.
Jag drar för gardinerna.

Det suger, ursäkta ordvalet, men det ungefär på den nivån som min hjärna orkar arbeta på just nu.
Den här gången kan jag inte förstå det, förra året så kan jag definitivt se varför dom små äckliga bakterierna kunde krypa ner så långt i min kropp.
Då var jag så inställd på att träna inför Pakistan och struntade fullständigt om kroppen var sjuk och skrek nej varje gång jag klättrade eller sprang.
Denna gång så står jag lite mer undrande hur dom kom in.














Jag vägrar och ligga i sängen hela dagen, då känns det som jag är ännu sjukare, så jag har intagit soffan.
Jag ligger där och , hostar,snorar och tycker synd om mig.
Kraxar någonting ohörbart till Petter när han kommer hem den fjärde dagen på rad efter att ha klättrar i underbart vårväder med sol.
Jag vill att han ska tycka synd om mig, men som tur är så är han inte så lättpåverkad.
Hade han ömkat mer med mig så hade jag börjat grina, varför är det så att jag blir så mycket känsligare när jag är sjuk?
Någon annan?
Igår när Petter var på armytraining (efter att ha klättrat hela dagen) så tittade jag på någon sötsliskig kärlekskomedi och grät så att tårarna sprutade.
Petter kommer hem, ser mig och säger:
- Men älskling, det är ju bara på film.














Det känns skönt att gråta, men så måste jag tänka lite på det positiva som har hänt.
Jag fyllde år förra måndagen och hade en trevlig middag med tårta som Hilde och Petter heroiskt hade hjälpt (snytpaus) till att fixa.

Jag och Petter var upp en vända till Välseröd i veckan och det var nog min första riktiga vårdag i solen en hel dag.

Hildes syster Hanna var på besök i helgen och vi åkte upp till Galgberget efter jobbet på lördagen och hann köra några gånger var på Masken i kvällsolen, underbart för själen.
Dessutom lyckade vi få punktering på vägen tillbaks til stugan, lite mer äventyr på dagen.



När vi däremot fick punka en andra gång på vägen hem på söndagen i regnet var det inte riktigt lika skoj.
Nu ska jag lägga mig på soffan och vila lite..