Judit nöjd vinteraktivitetare
Rjukan bjöd oss på sin finaste sida i helgen. Bilen blev fullpackad med Petter, Judit, Pekka, Markuz och mig på fredagseftermiddagen och nästa bil från stan bestod av Helena, Adam, Ragnar och Anders. Vi landade på vandrarhemmet inte allt för sent och fram åker filarna till stegjärnen och yxorna. Det är någonting speciellt med allt det där runt isklättring för den oinvigde. Tugget i bohusstugan hänger jag med på, men där i källaren på vandrarhemmet förstog jag hur det måste kändas att komma in i ett gäng tradklättrare.
Ölen slinker ner i all förberedelse
Alla var iallfall supertaggade och tidgt på lördagsmorgonen ringde väckarklockan och vid niotiden i samma veva som ljuset börjar komma in i dalen så sladdade vår bil upp för backarna.
Jag och Petter var inställda på att klättra Bakveien efter min isguru föreslagit det, men knäna började skälva när vi stog under fallet och snabbt sökte vi efter nya objekt.Nedre svingfossen såg mycket mer ut vad vi skulle våga oss uppför, så stackars Petter fick leda upp med allt för kalla händer och skräcken i blicken medans jag stog på marken och blev bombaderad av fyra klättrares is.
Det fick bli topprep resten av dagen och nöjda och glada över en lång härlig dag ute så satt en öl och en lång varm dusch fint.
Söndagen så var det min och Judits tur att klara oss själva och våga leda lite. Bullen var vårt mål för dagen med Judit i spetsen på ledrepet. Isen hade inte satt sig utan sprack upp med ordentliga tallrikar (oj, jag har redan lärt mig tugget..) och när hon ska sätta första skruven så spricker hela isen horisontalt i en meter. En lätt skärrad Judit får in en ny men oron släpper inte så när jag säger lite försiktigt att det är ok att komma ner om det känns för läskigt så blir det en lång tystnad.
Hon vänder sig sakta om och tittar på mig; Är det säkert?
Det blev en teambestigning av Bullen, och jag kommer löjligt glad till toppen efter ha lett min första isled tack vara Judits otroliga tålamod och peppande i säkert över en timme. Vinden är kall och efter en topprepstur på fallet till höger är alla överens om att åka hem.
Tio minus plus kall vind tar lite av musten ur även de råbarkade isklättrarna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar