Varken tillräckligt litet eller stort

Det är någonting med de där lila och gröna camalotsprickorna.

Hemma så lägger man inte så stor vikt på dem, tänker kanske tom att de är en trevlig storlek, lite så där mittemellan. Inte för litet och inte för stort.

Lättsäkrat.

Men här i Indian Creek så får de en helt annan innnebörd.

Mest smärta.

Både för fingrar och tår.

Lila Camalot håller jag kanske på att bli vän med, ringlocksen håller nästan när jag klättrar, för det mesta iallafall. För er som inte har provat att ringlocka, så tänk er en spricka som är precis för bred för att fingerjamma, Masken i Bohuslän är en sån om man inte har feta fingrar.

Då kan man tänka att man ska göra en ring mellan tummen och nästa finger (vad heter det fingret? Inte pek, ring eller lillfinger iallafall) och pekringret.

För att sen sitta fast så "vik" ut tummen.

Grön Camalot däremot håller jag på att envist försöka lära mig, men fallerar oftast, som på Slice and Dice.

Där är det thumbstacks som gäller och är för min del nått av det svåraste och samtidigt roligaste just nu.

Thumbstacks är vad det låter samma två fingrar som vid ringlock som är lagda ovanpå en invikt tumme (svårt att beskriva, ska försöka ta bild på de båda).

Det är inte bara svårt, det gör dessutom ganska ont i tårna eftersom man inte har några steg att stå på här utan måste klämma in lilltån eller så mycket som går av tårna och sen vrida om järnet för att det ska hålla. På grön camalot så kommer man inte in mer än precis mitt på andra leden på tårna.

Värktabletter är hjälpsamt om man är vek som jag.

Vi har alla våra svåra storlekar, igår svor John över att röd camalots är den värsta, för där ligger hans thumbstacks.

Livet är inte lätt här i de vackra sprickornas land.