Tittar ut genom fönstret och ser snöslasket virvla runt i en värld som går i färgskalan brun-grå.
Känner mig snuvad på längtan efter solvarm granit, sval men tillräckligt varm för att klättra på. En värld som håller på att vakna till vår, det som gör Sverige trevligt.
Längtar tillbaka till det turkosa havet, till fiskarna, sköldpaddorna, till den vita varma sanden, till den goda fruktsalladen, till solen, ljudet av vågorna i sanden, till hängmattan, till lyxliv i Manilla, till det som är för långt bort där på Filippinerna.
En värld långt borta.
Så länge sneglar jag mot Häller och gläds med Oskar och Robins bestigningar av Gaia.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar