2011-08-24

Döden gör sig påmind




























Den överfaller mig bakifrån helt oväntat,
Sorgen.
kastar sig över mig
och sliter bort det skal jag byggt upp
drar mig ner på djupet
lämnar mig blottad
utan möjlighet att kunna andas

Ligger där en stund innan
jag samlar ihop det som ska vara jag
och börjar försiktigt andas igen.
Men det svarta ljuset från sorgen
lyser genom skarvarna på mitt skal
som helt plötsligt känns för litet.

6 kommentarer:

blue_swede sa...

Man får se sorg som en stor, fin och mäktig känsla? Visar ju att det är någon som är viktig för en, som man tänker på.

Du skriver vackert om dina känslor. Tack för att du delar!

Klättertorpet sa...

Tre vackra ord som beskriver känslan av sorg, som annars är svårfångad bland bokstäverna.

Tack för att du läser blue_swede och lämnar kommentarer!

Anonym sa...

Du har förlorat en pappa och jag har förlorat en far
Det är inte samma sak
Men det är samma man
Sorg är för det som inte blev
Saknad för det som var
Vi har en stor saknad
Men sorg är för andra att ha

Om du visste hur många gånger jag har suttit sent på kvällar
och kommit på någon lustighet.
Eller velat fråga en sak
Och förbi 58 0 33 kommit på att ingen är där.
Men en för liten stund var allt som förut
Så man kan säga att jag kan skapa liv

För varje stund som har varit från vårt första möte
På valsberg
Till mitt sista besök i klavre
finns
i mej
i dej
i
oss
så tänd en brasa i
skog
strand
berg
och vandra gamla minnen
i bitterljuv nostalgi

bB

Klättertorpet sa...

B,
saknad
istället för sorg
har inte tänkt på det så förut
höll på att göra samma sak häromdagen
utan att tänka på det
kom aldrig till 59
saknar dig
med
/H

blue_swede sa...

Egentligen borde jag kanske inte tränga mig på i era vackra och privata tankar, men jag såg en fin dikt om mörker. Radera denna kommentar om du inte tycker om den, såklart.

Var inte rädd för mörkret,
ty ljuset vilar där.
Vi se ju inga stjärnor,
där intet mörker är.
I ljusa irisringen
du bär en mörk pupill,
ty mörkt är allt, som ljuset
med bävan längtar till.
Var inte rädd för mörkret,
ty ljuset vilar där,
var inte rädd för mörkret,
som ljusets hjärta bär.

Erik Blomberg

Klättertorpet sa...

Tack Blue_swede,
dikten du lämnade var väldigt vacker
och framför allt så inger den hopp och en känsla av lättnad i mörkret.
Sorg, eller saknad som B skrev så fint om är nått som jag tror många är rädda att dela av sig med.
Kanske för att det är lite tabubelagt att inte må bra, men som du skrev tidigare att det är någon som är viktig för en som man tänker på.

Att dela sin saknad gör det lite lättare för mig, så tack för att du hjälper mig.