Nöjda på toppen av El Cap
-Du, tycker inte du att det är kul att klättra med mig?
-Ehh, joo, vad då´rå? Det vet du väl?
Petter ser lite villrådig ut innan han fortsätter;
-Jo.. det har varit ganska många som har kommenterat ditt hon&han inlägg och trott att vi inte har det så bra..
-Oj, sorry! Du vet ju att vi har det superkul när vi klättrar! Vi har en gång i tiden varit det klassiska hon&han paret, men nu funkar det ju så bra det kan göra!
-Mmh, bra!
Häromdagen fick Petter mig att kasta mig på en okänd 8:a istället för den 6+ som jag ville avsluta dagen med. Kroppen kändes trött från de föregående två klätterdagarna och jag ville ta en snäll sista tur.
-Nä, gör den här istället..
-Ja, varför inte?
Jag blev rädd, hade taskiga säkringar, gick på, var nervös, svettades, andades tungt, fick hänga flera gånger och fick till slut bli nedfirad från cruxet och kom ner till marken med ett gigantiskt leende av adrenalinpåslag. Ibland är det skönt att få en putt ut ur bekvämligheten och det är det Petter är bäst på. Putta ut mig på okänt vatten när jag börjar bli bekväm.
Tack Petter!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar