Han är borta
Jag ger honom en sista puss på pannan
den är kall
Kall sen några timmar
men jag kan ändå inte gå
Sätter mig en sista gång
tittar på hans slutna ögonlock
ser frid i hans ansikte
genom mina tårar
Han är borta
jag ger honom en sista puss på pannan
läpparna darrar innan de når huden
de landar sakta och ömt
Jag stänger sakta dörren
stänger den bakom mig
lämnar ett liv bakom mig
försöker blicka framåt genom tårarna
5 kommentarer:
Kjære Hanna,
kondolansehelsing frå Tore
Beklagar sorgen.
Som lommens flykt över mörka vatten
som vågens möte med okänd strand
som isars rop i den kalla natten
Så kan det kännas i Sorgens land
Men också flykten kommer till ända
Och hav och land finner sig till ro
Och isen smälter och bäckar porlar
Och glädjen kan i det landet bo…
Stor kram till dig, Hanna! Jag är verkligen ledsen.. kram igen /tove
Vi är så ledsna för din pappas bortgång. Mattias och Lena
Skicka en kommentar