-ÅÅhhhahhh
-Hanna, gick det bra?
- Eeehhh, jooo ehh jag tror det..
Kroppen vill bara få ligga i fosterställning, men jag sparkar lite med stegjärnen i marken för att få ut smärtan istället.
-Eh, ska jag fortsätta, kan du säkra?
-Jo.. det kan jag nog..
-Hanna, jag håller nog på att svimma...
-VA?
- Jag håller på att svimma..
Shitpommfritt hinner jag tänka, här står jag under Undertaker och har precis fått ett stort isblock på axeln/ryggen och har så ont så jag ser stjärnor och nu tänker Nicklas svimma.
Det blir ett jobbigt räddningscenario...
- Nicklas, har du satt en skruv??
-Jo, du kan ta..
Jag försöker ta hem rep med en arm som inte är särskilt samarbetsvillig och firar ner Nicklas till marken.
Det är bara att se det komiska i det, Nicklas fick ett blodtrycksfall, höll på att svimma på led och vet inte om han vågar gå runt för att fira ner och hämta de lämnade skruvarna.
Jag fick det farande blocket på mig kan inte lyfta armen för smärtan, ett ganska tragiskt replag och ingen bestigning av Undertaker blev det..
5h på akuten konstaterade iallafall att ingenting var brutt utan bara mörbultat.
Hyffsat mörbultad.
6 kommentarer:
Riktig klättringstur det!Skönt det gick bra trots allt!
Fallet ser fint ut..månne man åker dit för en liten solotur?
Ha ha, jo ingen riktig tur tan lite blodvite..
Vänstersidan såg fin och hyffsat homogen ut, medans högersidan var med luft och små små blomkålskillar.
Åk dit, vem vet hur länge svintern håller i sig?
Isklättring i ett nötskal!
/O
Tjena.
Lämnade ni skruvarna eller? Bor i THN och kan ju fara förbi och rensa dem åt dig innan de fryser in för jäkligt...
Nicklas gjorde några volter i stenskravlet på väg upp, men lyckades komma upp för att fira ner och rensa de som satt kvar.
Men tack så jätte mycket Tobbe för erbjudandet, väldigt snällt! :)
Skicka en kommentar